Be med hela handen

En präst besökte en gammal dam som
låg på sjukhus. När han närmade sig hennes sjukbädd, såg han att hon låg och
blundade, samtidigt som hon med ena
handens pekfinger rörde andra handens
fingrar, ett i taget.
Prästen ville inte störa henne, utan
satte sig ner vid sängkanten och väntade
tills hon var färdig. När hon efter en liten
stund öppnade ögonen kunde han inte låta
bli att fråga vad det var hon gjorde alldeles
nyss.
”Åh”, förklarade hon leende, ”jag bad
den bön min mormor lärde mig för många,
många år sedan. Jag håller högerhanden
så att tummen pekar mot mitt hjärta. Det
påminner mig att be för dem som står mig
nära.
Sen kommer pekfingret. När jag rör vid
det kommer jag ihåg att be för dem som
pekar ut vägen för andra - lärare, ledare
och föräldrar till exempel.
Långfingret som kommer sedan är det
största, så då ber jag för dem som är högt
uppsatta och som måste fatta viktiga beslut.
Fingret som kommer sedan är det svagaste - du ser, det kan inte stå upp på
egen hand. När jag rör vid det påminns
jag om att be för alla som är sjuka, svaga
och rädda - alla de som behöver stöd.
Sen kommer lillfingret, sist och kanske minst men ändå viktigt för handen!
Och det påminner mig om att be för mig
själv
En präst besökte en gammal dam som låg på sjukhus. När han närmade sig hennes sjukbädd, såg han att hon låg och blundade, samtidigt som hon med ena handens pekfinger rörde andra handens fingrar, ett i taget.

Prästen ville inte störa henne, utan satte sig ner vid sängkanten och väntade tills hon var färdig.
När hon efter en liten stund öppnade ögonen kunde han inte låta bli att fråga vad det var hon gjorde alldeles nyss.

”Åh”, förklarade hon leende, ”jag bad den bön min mormor lärde mig för många, många år sedan.
Jag håller högerhanden så att tummen pekar mot mitt hjärta. Det påminner mig att be för dem som står mig nära.
Sen kommer pekfingret. När jag rör vid det kommer jag ihåg att be för dem som pekar ut vägen för andra - lärare, ledare och föräldrar till exempel.
Långfingret som kommer sedan är det längsta, så då ber jag för dem som är högt uppsatta och som måste fatta viktiga beslut.
Fingret som kommer sedan är det svagaste - du ser, det kan inte stå upp på egen hand. När jag rör vid det påminns jag om att be för alla som är sjuka, svaga och rädda - alla de som behöver stöd.
Sen kommer lillfingret, sist och kanske minst men ändå viktigt för handen!Och det påminner mig om att be för mig själv.

hej!!!!

jag skriver nu på 
http://thea-vartjagmigivarldenvander.blogspot.com/
fast blir kanske en del här också, för kevins skull liksom ;) <3 men gå gärna in på den andra :):) 

//theeeea

Gå vid min sida

Gå vid min sida,
visa mig vägen. 
Gå vid min sida, 
styr även stegen. 

Jag famlar i dimman, 
är otrygg ibland,
såras av törnen, 
söker en hamn.

Gå vid min sida, 
visa mig vägen. 
Gå vid min sida,
styr även stegen. 

Om dimman än lättar
och vägen jag ser:
Bliv kvar vid min sida
är bönen jag ber.

Vad händer?

Med världen? Förstår inte.. Hur så mycket onda saker kan hända. Jag tror på en god Gud, håller fast vid Honom, annars skulle jag inte orka med dehär. 

Om jag nångång i livet får slut på saker att göra så ska jag starta en tidning. En tidning med goda nyheter. Allt bra som händer ska va med, allt ont som händer skrivs det redan så mycket om, men de goda nyheterna glöms bort alldeles för ofta. Det händer säkert en massa bra saker, som vi aldrig får höra talas om :o 

Nu ska jag försöka plugga :) Fysik.. Jobbigt med alla formler, men det här ska nog gå bra, provet är ju inte förrän imorgon ;) och jag har iiiingen rätt att klaga!

Önskar dig som läser detta tillräckligt! 




Ta hand om varandra!

Snälla, ta hand om varandra! Det är allt jag tänker skriva, det är så enkelt, men så otroligt viktigt! Så mycket ont kan förhindras om vi tar hand om varandra, respekterar och ser varandra.
Ge uppmärksamhet till dem som står dig nära. Visa din uppskattning när någon gör nåt gott. Sprid komplimanger, le mot människorna du möter, behandla andra så som du själv vill bli behandlad.
Låt människorna du älskar få veta att du älskar dem.
Livet är så skört. Ta hand om varandra.
Om du vill vara lycklig en timme , ta en tupplur.
Om du vill vara lycklig en dag, åk och fiska.
Om du vill vara lycklig ett år, ärv en förmögenhet.
Om du vill vara lycklig en livstid, hjälp någon annan.
(Kinesiskt ordspråk)

En bön för barnen

ber för barnen
som sätter kladdiga chokladfingrar överallt,
som gillar att bli kittlade,
som hoppar i vattenpölar och förstör sina byxor,
som nallar kakor före maten,
som suddar så att det blir hål i matteboken,
som aldrig kan hitta sina skor.
Och vi ber för dem som
tittar på fotograferna bakom taggtråd,
som inte kan springa längs gatan i nya joggingskor,
som aldrig fått räkna potatisarna på tallriken,
som föddes på platser vi aldrig skulle besöka,
som aldrig får gå på cirkus,
som lever i en barnförbjuden värld.
Vi ber för barnen som
ger oss kladdiga kyssar och en näve full med maskrosor,
som sover med hunden i sängen
och begraver sina döda guldfiskar,
som nästan inte hinner kramas
och som glömmer matsäcken,
som täckt hela kroppen med plåster
och som sjunger falskt,
som klämmer ut hela tandkrämstuben i handfatet.
Och vi ber för alla dem
som aldrig får någon efterätt,
som inte har någon snuttefilt att släpa efter sig,
som inte hittar något bröd att stjäla,
som inte har något rum att städa,
vars foton inte står på någons nattduksbord,
vars monster är verkliga.
Vi ber för barnen som
gör slut på veckopengen före tisdag,
som kastar sig på golvet i snabbköpet och skriker efter godis,
som petar i maten,
som älskar spökhistorier,
som gömmer smutskläder under sängen,
som får besök av tandfeen,
som inte tycker om att få pussar inför hela skolan,
som både får att skratta och gråta.
Och vi ber för de barn vars mardrömmar sker på dagen,
som är beredda att äta vad som helst,
som inte blir bortskämda av någon enda människa,
som går och lägger sig hungriga
och gråter sig till sömns,
som lever och andas utan en enda chans
att egentligen finnas till.
Vi ber för barn som vill bli burna
och för dem som måste bäras,
för dem som aldrig ger upp
och för dem som aldrig fått en chans,
för dem vi kväver och för dem som griper vilken hand som helst som räcks åt dem.
De är Guds barn, vart och ett av dem
Vi ber för barnen
som sätter kladdiga chokladfingrar överallt,
som gillar att bli kittlade,
som hoppar i vattenpölar och förstör sina byxor,
som nallar kakor före maten,
som suddar så att det blir hål i matteboken,
som aldrig kan hitta sina skor.

Och vi ber för dem som
tittar på fotograferna bakom taggtråd,
som inte kan springa längs gatan i nya joggingskor,
som aldrig fått räkna potatisarna på tallriken,
som föddes på platser vi aldrig skulle besöka,
som aldrig får gå på cirkus,
som lever i en barnförbjuden värld.

Vi ber för barnen som
ger oss kladdiga kyssar och en näve full med maskrosor,
som sover med hunden i sängen
och begraver sina döda guldfiskar,
som nästan inte hinner kramas
och som glömmer matsäcken,
som täckt hela kroppen med plåster
och som sjunger falskt,
som klämmer ut hela tandkrämstuben i handfatet.

Och vi ber för alla dem
som aldrig får någon efterätt,
som inte har någon snuttefilt att släpa efter sig,
som inte hittar något bröd att stjäla,
som inte har något rum att städa,
vars foton inte står på någons nattduksbord,
vars monster är verkliga.

Vi ber för barnen som
gör slut på veckopengen före tisdag,
som kastar sig på golvet i snabbköpet och skriker efter godis,
som petar i maten,
som älskar spökhistorier,
som gömmer smutskläder under sängen,
som får besök av tandfeen,
som inte tycker om att få pussar inför hela skolan,
som både får oss att skratta och gråta.

Och vi ber för de barn vars mardrömmar sker på dagen,
som är beredda att äta vad som helst,
som inte blir bortskämda av någon enda människa,
som går och lägger sig hungriga
och gråter sig till sömns,
som lever och andas utan en enda chans
att egentligen finnas till.


Vi ber för barn som vill bli burna
och för dem som måste bäras,
för dem som aldrig ger upp
och för dem som aldrig fått en chans,
för dem vi kväver och för dem som griper vilken hand som helst som räcks åt dem.

De är Guds barn, vart och ett av dem.

Från "Alltid älskad" av Kristina Reftel.
Det är en sjuk värld vi lever i, orättvisan är så brutal. Jag klagar för att jag inte hinner med allt roligt jag har att välja mellan.. Andra svälter, är föräldralösa, är hemlösa, utan vänner, har sett riktig ondska. Vad har jag för rätt att klaga? Jag är så egoistisk, tänker på mig själv först, inte andra, och jag hatar det! Jag vill göra gott, prioritera andra före mig själv så att jag inte tappar fokus och glömmer det viktiga. Jag ska bli bättre på det!

Så jag ber! Ber för världen. Jag läser Guds ord i Bibeln och jag kämpar med att sprida kärlek, men det finns så mycket som drar ner mig.. Facebook är en av sakerna, som liksom drar bort mig från det viktiga, så jag är utan det nu. Tiden som nu plötsligt är min iställets för facebook lägger jag på saker som spelar roll! Det är skönt kan jag säga! Gör dig fri från det som tar fokus, och lägg inte all fokus på dig själv! Det finns en hel värld, det finns alldeles för mycket ondska, så ta hand om varandra!!! 

Jag är ett Guds barn, och det är du också! Du är alltid älskad! 




Att skriva

Jag har svårt att prata om det som är jobbigt.. Jag vet hur viktigt det är men det blir ju inte precis lättare för det, men jag övar. I alla fall, jag håller på att städa och hittade precis några kuvert med texter i. De flesta är skrivna förra hösten och sommaren men de är några nyare också. Jag skrev för att jag inte kunde få ut det genom att prata, det blev några dikter, några brev, några lappar med ord huller om buller, det var mina känslor.
Och det hjälpte att skriva. Även om jag är den enda som någonsin läst dem så var de bra för mig att få ner känslorna och tankarna på papper. Så testa de! Testa att skriva. Till en början kan de kännas knäppt men bara gör det och göm det du skrivit. Det blir mycket lättare att få ordning i huvudet, veta vad du känner egentligen. 


Jag vill bara krypa upp i din stora famn och omfamnas av dig. Jag vill höra dig säga hur mycket du älskar mig och känna dig stora kärlek. Jag önskar att jag kunde sitta tryggt där hos dig och känna att du höll i mig. Jag behöver dig, som kan hålla hårt i mig och säga att du aldrig kommer släppa mig. 
Hos dig finner jag ro, hos dig kan jag läka. Du kan hela mig, du kan hålla mig. 
Gud, håll mig trygg i din famn. Du som är min trygghet.

Ta dig tid att läsa detta!

En av landets skickligaste pianister skulle hålla en lunchkonsert i Konserthuset. Bord hade dukats längs långsidorna i rummet och i mitten stod flygeln.
Besökarna åt och småpratade i
Besökarna åt och småpratade i väntan på att konserten skulle börja.

En kvinna hade tagit med sig sin femårige son för att uppmuntra hans pianospelande. Plötsligt fick hon syn
på ett par bekanta några bord längre bort, så hon bad sonen vänta vid bordet medan hon växlade  några ord med vännerna.

En stund senare hördes några trevande toner från flygeln. Alla tittade nyfiket upp.
Femåringens mamma insåg förskräckt, att hennes son, istället för att vänta vid bordet, hade smugit bort till flygeln.

Där satt han nu och spelade: "Blinka lilla stjärna", med ett finger.
Mamman blev förstås djupt generad. Vad skulle de andra besökarna säga?
Men innan hon hann störta fram och sätta stopp för klinkandet, stod plötsligt pianisten framme vid flygeln. Han satte sig bredvid pojken på pianopallen, log mot honom och viskade att han skulle
fortsätta spela.

Så framförde mästaren och nybörjaren, "Blinka lilla stjärna" tillsammans. Pojken spelade melodin,
pianisten lade till ackord och andrastämma. Publiken var trollbunden.

När du tror att du är ute på djupt vatten, när ingenting blir riktigt som du tänkt dig – lyssna noga.
Då kommer du att höra Gud viska till dig: "Sluta inte spela. Lämna plats för mig på pallen också, så spelar vi tillsammans. Använd den talang du har, liten eller stor, så ska jag förvandla den till något storslaget!
väntan på att konserten skulle börja.
En kvinna hade tagit med sig sin femårige son för att uppmuntra hans intresse
för pianospelande. Plötsligt fick hon syn
på ett par bekanta några bord längre
bort, så hon bad sonen vänta vid bordet medan hon växlade  några ord med
vännerna. En stund senare hördes några
trevande toner från flygeln. Alla tittade
nyfiket upp. Femåringens mamma insåg
förskräckt, att hennes son, istället för att
vänta vid bordet, smugit bort till flygeln.
Där satt han nu och spelade: "Blinka
lilla stjärna", med ett finger
Mamman blev förstås djupt generad.
Vad skulle de andra besökarna säga?
Men innan hon hann störta fram och
sätta stopp för klinkandet, stod plötsligt
pianisten framme vid flygeln. Han satte
sig bredvid pojken på pianopallen, log
mot honom och viskade att han skulle
fortsätta spela. Så framförde mästaren
och nybörjaren, "Blinka lilla stjärna"
tillsammans. Pojken spelade melodin,
pianisten lade till ackord och andrastämman.
Publiken var trollbunden.
LITA PÅ GUD!
När du tror att du är ute på djupt
vatten, när ingenting blir riktigt som du
tänkt dig – lyssna noga. Då kommer du
att höra Gud viska till dig: "Sluta inte
spela. Lämna plats för mig på pallen
också, så spelar vi tillsammans. Använd
den talang du har, liten eller stor, så ska
jag förvandla den till något storslaget!


Jag fick höra denna texten när jag konfirmerades, finns i "Alltid älskad".
Jag är ganska ofta den där 5 åriga pojken... Jag har dåligt tålamod så när saker inte blir som jag tänkte, när mitt pianospelande inte är så storslaget som mästarens, då blir jag frustrerad och vet inte vad jag ska ta mig till.
Det är ofta jag inte lämnar plats åt Gud på pallen bredvid mig... Jag fyller den platsen med nånting annat, nånting betydelselöst som inte kan hjälpa mig, och så undrar jag var Gud har tagit vägen..
Grejen är att Han står alltid precis i närheten men jag har ju inte lämnat plats åt Honom! Han vill att jag ska välja Honom, men Han tränger sig inte på utan ett välkomnande, tålmodigt väntar Han. Och när mitt tålamod har tagit slut och jag börjar falla då fångar Gud mig, Han låter inte mig falla.
Då tar Han mig i sin famn och placerar mig i Hans knä. Han hjälper mig att få undan all skit jag har lagt bredvid mig och sen så spelar vi tillsammans :) Jag är inte duktig, jag klarar inte mycket, så länge jag är på egen hand, men när Gud är med så är allt möjligt! 


Vill du uträtta underverk och storslagna saker som får alla runtomkring dig att häpna så låt mästaren sätta sig bredvid dig! Han vill så gärna viska i ditt öra: fortsätt spela, jag är med dig!

Det beror på vems händer det är

En basketboll i mina händer är värd en hundralapp. En basketboll i Michael Jordans händer är värd flera miljoner.
Det beror på vems händer det är.
En tennisracket i mina händer är värdelös. En tennistacket i Pete Sampras händer är en världsmästartitel.
Det beror på vems händer det är.
Två fiskar och fem bröd i mina händer är matsäck för ett par personer. Två fiskar och fem bröd i Jesus händer mättar fem tusen.
Det beror på vems händer det är.
Några spikar i mina händer kan bli en trädkoja.
Två spikar i Jesus händer räddar världen.
Det beror på vems händer det är.
Så lägg din oro, dina bekymmer, dina rädslor, dina förhoppningar, din familj, dina vänner och dig själv i Guds händer.
Där kan du vila tryggt.
En basketboll i Michael Jordans händer är värd flera miljoner.
Det beror på vems händer det är.
En tennisracket i mina händer är värdelös.
En tennistacket i Pete Sampras händer är en världsmästartitel.
Det beror på vems händer det är.
Två fiskar och fem bröd i mina händer är matsäck för ett par personer.
Två fiskar och fem bröd i Jesus händer mättar fem tusen.
Det beror på vems händer det är.
Några spikar i mina händer kan bli en trädkoja.
Två spikar i Jesus händer räddar världen.
Det beror på vems händer det är.
Så lägg din oro
dina bekymmer,
dina rädslor,
dina förhoppningar,
dina familj,
dina vänner och dig själv
i Guds händer.
Där kan du vila tryggt

Hey där! :)

Gå in på:

http://iamsure.blogg.se/

riktigt fin, bra, kristen blogg, skriven av en fin tjej! Från henne fick jag tanken att jag också kanske skulle blogga lite om min tro :):) är ni bakintresserade kan ni också kolla:

http://juliaskakfat.blogspot.com/

Där finns massa söta och roliga recept!:) 

Underskatta inte dig själv genom att jämföra dig med andra. Det är våra olikheter som gör oss unika.

Fattig eller rik?


Det här är berättelsen om en mycket rik man som ville visa sin son hur fattiga människor lever. Pappan och sonen tillbringade därför ett par dagar hos en mycket fattig familj som bodde i närheten av deras gods. När de återvände efter besöket frågade pappan:

"Förstår du nu vad fattigdom innebär?"

"Ja det gör jag", svarade sonen.

"Kan du då beskriva skillnaden mellan vårt liv och deras", bad pappan.

"Vi har bara en hund, men de har fyra. Vi har en liten pool på gården, men de har en hel sjö. Vi har olikfärgade lampor i trädgården, men de ser hela stjärnhimlen. Vi har en massa betjänter som hjälper oss, men de hjälper andra. Vi har stängsel runt hela vår gård, men de har vänner som skyddar dem.

Jag som trodde att vi var rika och de fattiga"

Vad är rikedom för dig? Vad räknas, vad lever du för?

Varför?

Varför undrar jag mig ofta.. Och oftast varför saker händer.. Dumma grejer som inte borde, som inte får, som inte kan hända. Men läs det förra inlägget om fjärilen vetja!
Gud är inte någon som straffar! Gud ger inte ont till dem som förtjänar det. Han förlåter alla! Och Han vill ge av sin enorma kärlek till alla människor! Även om man gör fel! Men eftersom att onda saker inte händer för att straffa oss, varför sker dem då? 

Jag tror på en Gud som är som en pappa/mamma för sina barn, eller en herde för sina får. Vissa dåliga, dumma saker händer för att vi ska lära oss något. För att vi ska bli starkare och i slutändan må bättre. Även fast man kanske mår alldeles för dåligt just då för att märka det så är det ganska vanligt att det kommer något gott ur det onda! Och alla har nog hört ordspråket att det som inte dödar dig gör dig starkare. 

Gud är kärlek. Och varför finns då ondska? De gånger när det oförklarliga händer. När inget gott kommer ur de...
Då försöker jag tänka på att Gud är min far. Det betyder ju att Han älskar mig, och vill att jag som Hans dotter ska älska honom tillbaka! Men Han älskar mig för mycket för att bestämma över mig, Han vill inte att jag ska va en robot, Han vill att jag ska älska Honom av egen fri vilja! Så jag måste ha ett val; älska eller hata, göra rätt eller fel.
Därför finns ondska. För att jag ska kunna välja själv. Kunna välja att älska min far och inte bli tvingad till det.
De första människorna valde bort Gud. Och motsatsen till god (Gud är god) är ju ond så på det sättet kom ondskan in i världen. Men vi kan välja att bekämpa ondska eller ge upp... Jag har upplevt Guds kärlek så jag kämpar för den goda sidan, för att Gud är min far och jag är Hans barn. 

Kom jag lite ifrån ämnet? Iaf, det går liksom inte direkt säga orsak till allt dumt som händer, men Gud älskar oss! Dumma grejer kan hända för att Han vill hjälpa oss, göra oss starkare eller för att Han gav oss den fria viljan! I vilket fall som helst så bottnar allt i Hans kärlek! Fastän det är oförklarligt, fastän det ibland är helt omöjligt för oss att tänka så, man vill inte tänka så vissa dagar men detta är hur jag tror att det är. 

Jag tror att det finns en Gud som älskar oss otroligt mycket och hela skapelsen, och allt som händer har grund i det, i Hans kärlek! 

Vet inte om mina tankar är helt omöjliga att följa, men här är dem, såhär tänker jag! Vare nåt som lät väldigt weird eller tänker du annorlunda så hör gärna av dig vetja :)

Godnattinatt!



Fjärilen

En man hittade en gång en kokong, där en fjäril precis hade påbörjat den mödosamma kampen för att göra sig fri.

Mannen satt fascinerad och betraktade detta naturens drama i flera timmar. Men det gick ett bra tag och ingenting hände på en lång, lång stund. Det verkade som att fjärilen inte hade några krafter kvar och att den omöjligt skulle kunna ta sig igenom den sista biten av kokongen.

Mannen som studerade fjärilen ville så hemskt gärna hjälpa den kämpande fjärilen, så han gick och klippte försiktigt upp den sista delen i kokongen som hindrade fjärilen.

Nu kunde fjärilen enkelt frigöra sig. Men dess kropp var svullen och vingarna små och skrumpna.
Mannen väntade och väntade därför på att få se vingarna bli större så att de kunde bära kroppen och fjärilen flyga iväg.

Men det skedde inte. Fjärilen fortsatte att kravla på marken. Mannen hade tydligen inte förstått att kampen i kokongen var nödvändig för fjärilen. Genom kämpa så skulle vingarna växa sig starka så att fjärilen var redo att flyga när den blev fri. 

bland önskar vi att Gud skulle låta oss gå genom livet helt utan att möta några svårigheter, men ett liv utan kamp skulle göra oss handikappade.
Vi skulle aldrig bli så starka som vi kunde ha blivit och vi skulle då aldrig heller kunna flyga.



Om man gör saker så får man saker gjorda!

Det är lätt att säga men svårt att faktiskt ta tag i saker... Skönare att skjuta upp de, fast sen dagen innan de måste va klart så ångrar man ju sig... Så jag ska lära mig. Jag ska lära mig att plugga. Lära mig att göra läxor. Jag ska lära mig att ta tag i saker och inte skjuta upp :) 

Men innan jag kan plugga behöver jag skriva lite, för jag har nånting att berätta!! Nånting förmodligen alla redan hört, nånting vist och väldigt sant! Som alldeles för ofta glöms bort och rabblas utan innebörd, läs detta, läs det en gång till och tänk efter :) Blunda och läs det utantill tredje gången. Du vet att du kan orden. Du vet vad själva orden för sig betyder. Men hela meningen, vad betyder den? Jag tror det är bra att veta och tänka på, kristen eller inte, vad betyder de? 

Vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer.


För mig är detta anledningen att jag lever. Jag hade inte levt om inte min lycka hade varit i Guds händer! Jag vet att många människor klarar sig utan Gud men för mig är det otänkbart. När jag känt mig nere så har jag börjat tvivla på Guds existens. Det har hänt mer än en gång. Fast Gud är bara en bön bort! När jag ser tillbaka i tiden så ser jag att det var tack vare Gud som jag klarade det. Vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer. Han håller hela världen i sin hand!

Var bara de jag tänkte säga, lättare att få saker gjorda när man har ordning, och de händer ofta att jag inte får nån ordning! Men då tänker jag på att Gud är med mig, och vem kan då vara emot mig? 

Ha en fin eftermiddag!

tjenare mannen!

jag äter :) fråga mig inte varför- är inte ett dugg hungrig :o men äta ska man ju ;) kanske blir hungrig när jag ätit upp, blir så ibland, konstigt dedär ;P 

i alla fall, har vart på konfa ikv! :) riktigt najs, vi hann inte med ens hälften av vad vi tänkt göra. istället fastnade vi i diskussion om Gud, olika Gudsbilder och tro överhuvudtaget, rätt/fel och gott/ont. väldigt roligt och intressant! att liksom höra hur killarna tänker var väldigt spännande och också höra prästen och andra ledare förklara sina tankar. lärorikt :)
kanske ska säga att jag är konfaledare med btw, för ett handbollslag med killar:) (lika många ledare som konfirmander) x) de är skojigt! 

vi avslutar alltid med en andakt och frida läste en superbra berättelse!! kan inte skriva hela här men klicka på länken vetja! :) 
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=662659
nu måste jag plugga lite, sen sova :) prov imorgon :o 

Gläds då du snubblar - du slapp just att falla!

sov gott!

Som en penna

Penntillverkaren tog pennan åt sidan just innan den skulle läggas ner i pennasken.

”Det är fem saker jag vill att du ska veta innan jag kan skicka ut dig i världen”, sa han.

”För det första: Du kommer att kunna göra storslagna saker, så länge du låter någon annan hålla dig i handen.

För det andra: Ibland kommer det att göra ont när du formas, men det behöver du för att kunna bli en bättre penna.

För det tredje: Du kommer att göra misstag, men de går att rätta till om du är villig att vända om.

För det fjärde: Det viktigaste kommer alltid att vara det som finns inuti dig. Du kommer att möta pennor i olika former och färger, men de, liksom du, har sitt värde inuti.

För det femte: Sluta aldrig skriva. Var du än befinner dig och vilken yta du än möter - fortsätt att lämna avtryck. Det är din uppgift.”

Gud säger samma sak till dig som penntillverkaren sa till sin penna.

För det första: Du kommer att kunna göra storslagna saker, om du låter Gud hålla dig i sin hand.

För det andra: Ibland kommer det att göra ont i livet, men du behöver det för att bli en starkare människa.

För det tredje: Du kommer att begå misstag, men de går att ångra om du ”vänder om” och ber om förlåtelse.

För det fjärde: Det viktigaste är det du bär inom dig – och likadant är det med de människor du möter.

För det femte: Lämna avtryck var du än hamnar. Du har en viktig uppgift i världen – det finns ingen som du!


Ser vi miraklen?

Människan utmanar Gud gång på gång.
"Sänd eld till en buske som inte brinner upp,som du gjorde för Mose. Då ska vi följa dig."
"Riv murarna som du gjorde för Josua. Då ska vi kämpa för dig."
"Stilla stormen som du gjorde för lärjungarna på Gennesarets sjö. Då ska vi lyssna till dig."

Och så står vi vid våra buskar, våra murar och våra sjöar och väntar på att Gud ska göra mirakel.

Gud hör vår bön och svarar.
Han sänder eld - men inte till en buske utan till Kyrkan.
Han river murar - men inte av tegel, utan av bitterhet, hat och synd.
Han stillar stormen - men inte på sjön utan i hjärtat. 

Gud väntar och väntar på människans svar.
Men vi tittar på buskar, inte hjärtan; på tegelstenar, inte liv; på sjöar, inte hjärtan.

Och inte förrän vi slutar anklaga Gud för att ha förlorat sin makt eller slutat bry sig om världen, och istället öppnar ögonen och öronen, kan vi se att Gud besvarat alla våra böner.



Tycker verkligen att alla borde läsa "Alltid älskad" böckerna. Så sjukt bra texter! Denna träffade mig rakt i hjärtat! Gud hör bön och Han svarar, men det är så ofta vi letar efter svaren på fel ställen! Du är alltid älskad av en allsmäktig Gud! Kom ihåg det, Han lyssnar när du ber, vad du än ber om så får du svar, och ge inte upp bara för att du inte ser svaret med en gång, för du kommer att få svar!

"Värdet i den enträgna bönen ligger inte i att Gud ska höra oss - utan att vi ska höra Honom" (-William McGill)

Är du inte kristen så testa att be ändå! Inget ont kommer hända om du gör det, det är verkligen värt ett försök, var inte rädd :)

Guds dagar

Det finns två dagar i veckan som vi aldrig behöver oroa oss för - två dagar fria från bekymmer och rädsla.

Den ena av dessa dagar är Gårdagen. Gårdagen med sina åtaganden, smätor och misstag har nu passerat och står inte längre under min kontroll. 
Gårdagen var min - nu är den Guds.

Den andra dagen är Morgondagen. Morgondaen, med alla sin möjligheter och löften, sina börder och orosmoln är lika långt bortom min kontroll som sin döda syster, Gårdagen. 
Morgondagen är Guds dag, som ska bli min.

Det blir bara en dag kvartill mig i veckan. Det är Idag. Att uthärda det som väntar just Idag är inte oöverstigligt. Varje kvinna kan bära dagens bördor, varje man kan motstå dagens frestelser.
Det är bara när vi frivilligt lägger på bördorna från Gårdagen och Morgondagen som vi går sönder. Sådana evighetsbördor kan bara Gud bära.

Det är inte upplevelserna Idag som knäcker oss. det är ångesten över vad som hände under Gårdagen och oron inför vad som ska hända under Morgondagen. Men dessa är Guds dagar- så lämna dem till honom.
(Finns i "Alltid älskad av Kristina Reftel", sjukt bra!!)

klantthea

failade igår, halkade som på ett bananskal, bara de att de inte var nåt bananskal... ena benet flög upp i luften och jag dunsade ner på ryggen och tappade andan. de var sjukt läskigt!! haha började skratta massa, gjorde helt gaaalet ont och skrattandet gjorde det värre, men de var rätt komiskt mitt i smärtan. aja efter en stund tog jag mig upp iaf men sen svimmade jag bort litegrann så gick över till sjukhuset och blev undersökt och så fick jag vänta på röntgen, men de var inget brutet, allt såg bra ut o jag var hemma rätt fort :) min bästa vän fick mig att sova igår o de känns okej idag :) gör ju ont men vore väl konstigt om jag inte hade ont. de var min fina historia de ;) 

blir inget jobb idag, ska se på film eller tvserier är planen (a) och fixa i mitt nya rum så mycket jag orkar :)
kramar klanten

Det här saknar jag!

- Att vakna tidigt varenda morgon hela sommarlovet för att tillsammans med syskonen äta frukost framför tvn och titta på sommarlovsmorgon och samma sak i december till julkalendern

- Att sitta i mammas knä och läsa saga innan läggdags 

- Säga tre ord - pappa bäla mi - och så slippa att gå mer

- Att någon blåser och sätter plåster på såret och så är smärtan borta
- Bli nedbäddad ordentligt när det är kallt med en puss på pannan
- Springa halvnaken i vattenspridaren med bästisen
- Va ute sent om kvällarna för att med alla kvarterets barn leka norsk kurragömma eller burk, hoppa studsmatta eller bada i poolen
- Leka i gröna lusthuset, med pållen och vid runda stenbordet
- Sitta på elskåpen och filosofera (o snacka skit om den man för tillfället var arg på;))
- Bygga kojor i källaren och hitta på sånger och lekar när man har tråkigt
- Göra glasstrutar av löv och fylla dom med sanden som är glass
- Cykla till Ica-hjärtat och köpa melonglass och sen komma hem, dela den med syster och äta direkt ur paketet
- Kasta näsa! Och leka dendär leken med länderna i gruset vid varma fläkten
- Pallra smultron, körsbär, äpplen eller vinbär när man egentligen inte fick, inte för att det var så särskilt gott men för att det var så busigt!
- Alla underbara barnprogram som Arthur, Noaks ö, Angelina Ballerina, Sailor Moon, Totally Spies m.fl.
- Att samla pokémonkort och leka med tamaguchis och spela kula
- Att va liten och tro att man kan nääästan allting
Jag saknar också en massa människor.. Folk som gör mig glada men som jag inte träffar tillräckligt ofta. Och dom som jag aldrig mer kan träffa. Just nu saknar jag tjejerna som jag är beroende av, som jag varje dag i 10 år umgåtts med, och inte kan träffa på nästan två veckor nu.
Men jag saknar inte kärlek, mat på bordet, kläder på kroppen eller tak över huvudet och det är jag riktigt tacksam för!
Puss och godnatt!

Tidigare inlägg
RSS 2.0